Konsten att ta sig samman
Idag har jag inget att skriva. Tom känner jag mig, tom och hängig på något vis. Lite som när man simmat 50 längder i en bassäng, då är man helt mör i hela kroppen, kan knappt hålla armarna uppe. Benen är som spagetti och vill knappt gå. Så känns det idag fast i huvudet. Min hjärna har simmat 50 längder i bassängen. Tänk vilken syn det skulle vara, en slemm klump till hjärna kommer simmandes, med små ryckiga bentag och korta armar som krålar frenetiskt. Konstigt ord. Stavas nog inte så, mer crawlar. Som att man kravvlade fram som en annan zombie utan ben. Jag vill aldrig bli en zombie, tänk er ett öde som illaluktande, gapande best som går släpigt med slängande armar. En massa äckel i munnen och skitiga kläder. Undrar om det finns välklädda zombisar. Jag ska göra en mode zombie film, där alla går i flashiga stuprörs jeans och har stora prada väskan släpande bakom sin utmärglade kropp. Med tomma blickar och urgröpta kinder hasar de sig fram med hjälp av varandra. Håret ligger i tjocka stripor rund deras glansiga ansikten och läppstiftet är utsmetat. De försöker le men huden i deras ansikten stramar och spricker... Men vänta nu här. Har vi inte sett detta redan? Det är ju ingen zombiefilm, det är ju Hollywood för tusan...
Jaha och så var det med det. Framför mig på skrivbordet står en varm Loka burk med en avslagen skvätt vatten i. Är inte ett dugg sugen på att resa mig och hämta en ny men jag är så törstig. Kanske ska jag ha en frukt också när jag ändå är i farten. Farten? Vilken fart? Det är inte mycket fart på någonting idag. Mailboxen gapar tomt, schemat är ihåligt och alla dokument färdigskrivna med punkt i slutet.
Är det någon som läst boken "konsten att ta sig samman"? Så här står det i ett kapitell: "Titta på alla bitarna som du har spridit ut. De är inte alltid lätta att hitta men de finns alla där. Börja sedan plocka upp dem en och en. Var noga med att du sätter rätt bit på rätt plats. Glöm inte att kasta en blick på bilden för at se att du sätter ihop allt på rätt sätt"
Eller nej, det var visst baksidan av ett pussel...
Jaha och så var det med det. Framför mig på skrivbordet står en varm Loka burk med en avslagen skvätt vatten i. Är inte ett dugg sugen på att resa mig och hämta en ny men jag är så törstig. Kanske ska jag ha en frukt också när jag ändå är i farten. Farten? Vilken fart? Det är inte mycket fart på någonting idag. Mailboxen gapar tomt, schemat är ihåligt och alla dokument färdigskrivna med punkt i slutet.
Är det någon som läst boken "konsten att ta sig samman"? Så här står det i ett kapitell: "Titta på alla bitarna som du har spridit ut. De är inte alltid lätta att hitta men de finns alla där. Börja sedan plocka upp dem en och en. Var noga med att du sätter rätt bit på rätt plats. Glöm inte att kasta en blick på bilden för at se att du sätter ihop allt på rätt sätt"
Eller nej, det var visst baksidan av ett pussel...
Kommentarer
Trackback